Investeringen i ångpannan är den största klimatinvesteringen som Göteborg Energi gjort och ett av de största projekten som energibolaget gjort i modern tid. Det som gör projektet utmanande är framför allt storlek och komplexitet, ett stort antal entreprenörer och teknikdiscipliner samt en nästintill omöjlig tidsplan.
För att lyckas lades stort fokus inledningsvis på att knyta till sig ett erfaret team som tidigare varit med vid stora, komplexa projekt och som är vana att jobba i nära samverkan med entreprenörerna.
– Det var långt ifrån självklart att vi som beställare skulle vara Bas-U. Vi har fått försvara beslutet både för styrgrupp och styrelse men när vi förklarat att det är ett stort och viktigt ansvar – och att vi därför ska ta det själva, har vi mötts av förståelse för att det är så här vi ska jobba, säger Maria Östman, projektledare.
Nu har arbetssättet spridit sig inom organisationen och i flera andra av energibolagets projekt har de nu antingen arbetat på samma sätt eller överväger att göra det.
– En av de stora fördelarna med att ha Bas-U-ansvaret är att vi kan arbeta väldigt proaktivt. Genom att vi är mitt i projektet ser vi på ett helt annat sätt i förväg vad som behöver göras och kan förebygga eller åtgärda innan det blir ett problem, förklarar Maria Östman.
Vid projektets högsta bemanning har över 500 yrkesmedarbetare arbetat samtidigt på site, representerade av många olika entreprenörer, nationaliteter och kulturer.
Det ställer höga krav på kommunikation och att bygga lagkänsla i projektet. Göteborg Energis handläggare Bas-U har haft en aktiv roll ute på arbetsplatsen med i genomsnitt 15 000 steg om dagen.
– Det spelar ingen roll vad vi skriver i arbetsmiljöplanen. Det är där ute som arbetsmiljöarbetet sker och då måste vi vara närvarande hela tiden och ständigt följa upp arbetet – det är det som gör skillnaden, menar Kristina Malm.
Inställningen från första stund i projektet har varit att en säker arbetsmiljö kommer kosta pengar och måste få göra det. Genom att Bas-U-ansvaret vilade på byggherren skapades ett lugn hos entreprenörerna, som inte behövde oroa sig för merkostnader kopplat till arbetsmiljöarbete och i stället kunde fokusera på sitt uppdrag och utföra det så säkert som möjligt på det sätt som man kommit överens med byggherren om.
– Som beställare är det viktigt att våga se entreprenörerna som medspelare. Det är bara tillsammans som vi kan lyckas med projektet. Att en säker arbetsmiljö kostar pengar är en sanning som man måste se och hantera, säger Maria Östman.
– Ju mer komplext ett projekt blir, desto viktigare är det att fokusera på att jobba tillsammans med ett gemensamt mål som alla jobbar mot och förstår, fortsätter hon.
Arbetsmiljöorganisationen från byggherren har bestått av Bas-U på heltid, Bas-P på deltid samt backoffice-stöd till Bas-U. Som extra resurs har det funnits ytterligare tre medarbetare med Bas-U-kompetens för att kunna täcka upp för ordinarie Bas-U:s frånvaro vid semester eller sjukdom. Samtliga delprojektledare har också varit involverade i arbetsmiljöarbetet och de tre största entreprenörerna har alla haft egna arbetsmiljöresurser på arbetsplatsen, ibland även vissa av deras underentreprenörer.
– Förutom den fysiska arbetsmiljön har vi även stort fokus på den psykosociala arbetsmiljön, där vi har som mål att inte ha några stressrelaterade sjukskrivningar bland tjänstemännen och det har vi hittills klarat genom att ha det som en fråga på agendan. Vi har sett till att ha fysiska möten, i stället för Teams, där vi kunnat känna av hur alla mår, säger Maria Östman.
Att lära av varandra har också varit en viktig del i byggherrens arbetsmiljöarbete för att bygga kompetens för framtiden.
– Jag som är mindre erfaren än vår Bas-U har kunnat gå med honom för att bygga min kompetens men också komma med nya infallsvinklar, säger Kristina Malm.
För första gången har Göteborg Energi även valt att genomföra alkohol- och drogtester under projektet och har vid några tillfällen fått avvisa medarbetare som inte klarat kontrollerna.
– Det var viktigt att visa att det faktiskt var något vi gjorde och inte bara skrev på ett papper. Vi fick mycket positiv respons från entreprenörerna som tyckte att det var bra att vi gjorde det, säger Kristina Malm.
Finalistplatsen till Håll Nollans arbetsmiljöpris 2026 ser Maria Östman och Kristina Malm som ett kvitto på att det proaktiva arbetssättet varit rätt prioritering.
Vi hoppas att kunna inspirera fler byggherrar till att våga ta det fulla ansvaret som Bas-U. Som byggherre har man andra möjligheter att samarbeta med alla entreprenörer på plats och att få till en samverkan som är kittet i organisationen. Vi har kunnat diskutera de faktiska problemen och lösningarna på ett annat sätt än om vi hade delegerat Bas-U till den största entreprenören, säger Kristina Malm.
Text: Ann-Louise Larsson